Frågor & Svar

Fyll i formuläret under fliken Bli medlem. Glöm inte att kontrollera att dina kontaktuppgifter stämmer! Du kommer sedan få en faktura av SJA. När fakturan är betald ansluts du till någon av våra lokalavdelningar eller direkt till SJA beroende på var i Sverige du är verksam.

Arrende som brukningsform är betydligt äldre än arrendelagstiftningen. Ordet arrende förekommer i svenskt språkbruk redan på 1600-talet. Arrende i arrendelagens mening är en upplåtelse av nyttjanderätt till jord mot betalning. Arrende är liksom hyra en form av total nyttjanderätt. Ett arrende grundar sig på ett skriftligt avtal.

Den första egentliga lagstiftningen avseende arrenden kom i Lag om nyttjanderätt till fast egendom (NJL), andra kaptitlet. Lagen kom 1907. 1972 infördes Jordabalken i svensk lag. Trots Jordabalkens införande gäller bestämmelserna från 1907 i allt väsentligt. Flera genomgripande ändringar och moderniseringar har skett under åren bl a 1986, 1995 och 1996.

I Jordabalken är lagreglerna kring jordbruksarrende samlat i kapitlen 8-9 och i vissa delar av kapitel 7. När man talar om arrendelagen avses dessa delar av Jordabalken samt kapitel 10 (bostadsarrende) och kapitel 11 (anläggningsarrende).

I Jordabalken förekommer fyra olika arrenden: jordbruksarrenden, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende.

Ett jordbruksarrende föreligger när jord har upplåtits till brukande. Det innebär att jorden skall användas för jordbruksändamål och inte för allmänt nyttjande. Även yrkesmässig trädgårds- och grönsaksodling är jordbruk i detta sammanhang liksom betesbruk om upplåtelsen ger arrendatorn ensamrätt, dvs besittningsrätt, till marken.

Om ett jordbruksarrende även omfattar en bostad för arrendatorn är det ett gårdsarrende. Varje jordbruksarrende som inte är ett gårdsarrende är ett sidoarrende.

Besittningsskydd innebär att arrendatorn har rätt till förlängning av arrendeavtalet när avtalstiden gått ut. Reglerna för besittningsskydd är tvingande. Reglerna gäller i princip för alla gårdsarrenden och för alla sidoarrenden på längre än ett år.

Ett syneförfarande, laga syn, är en metod för att fastställa arrendeställets skick. Syneförfarandet är speciellt för jordbruksarrenden och förekommer inte i rättssystemet i övrigt. Synemännen är auktoriserade. Synemännen skall utses av jordägaren och arrendatorn gemensamt. Efter en syn upprättas en skriftlig handling, ett syneprotokoll.

Arrenderätten kan förverkas i följande situationer:

• Arrendatorn dröjer med betalning mer än en månad efter förfallodatum
• Arrendeställets jord, byggnader eller annat som upplåtits vanvårdas
• Arrendestället används för annat än vad som förutsatts vid upplåtelsen
• Arrendatorn överlåter arrenderätten eller upplåter nyttjanderätten till arrendestället i strid med Jordabalkens bestämmelser
• Arrendatorn åsidosätter avtalsbestämmelser som är av synnerligen vikt för jordägaren

Underhållsskyldigheten innebär att arrendatorn skall ombesörja och bekosta erforderliga reparationer och svara för löpande underhåll. Arrendatorn skall vårda och underhållla arrendestället, dess jord, hus och annat som ingår i arrendet, så att det inte försämras. Enligt en gammal regel brukar man säga att hålla det vid like. Arrendatorn har ingen skyldighet att förbättra arrendestället.