Om föreningen
Sveriges Jordbruksarrendatorer är en intresseorganisation för oss som arrenderar jord. Föreningen är indelad i tretton regionala arrendeföreningar. De regionala föreningarna finns främst i södra och mellersta Sverige. Som enskild medlem är man ansluten till i en regional förening. Det finns även direktanslutna medlemmar i de områden i Sverige som saknar en regional förening.
Styrelsen i SJA har åtta ledamöter. Styrelseledamöterna är väl spridda över landet i de områden där de regionala föreningarna finns. Styrelsen återfinns i fliken Styrelsen. En verksamhetsledare är uppdragsanställd på deltid för att sköta det dagliga arbetet.
2022 firade SJA 50 år som förening.
Vad gör SJA?
- Politisk påverkan för att bibehålla en bra arrendelagstiftningen
- Verka för att Jordabalkens regler efterlevs, vilken i grunden är en social skyddslagstiftning som skall gynna aktivt, långsiktigt brukande. Helt i linje med livsmedelsstrategin!
- Kunskapsbärare avseende arrendelagstiftningen
- Opinionsbildning avseende arrendefrågor mot beslutsfattare, marknaden och allmänhet
- Är en stark remissinstans vid jordbrukspolitiska reformer och ny lagstiftning, så de anpassas för att fungera bra för jordbruksarrende
- Arbetar för att skapa en bättre lönsamhet för arrendatorer
- Lyfter frågor kring produktion, konkurrenskraft och lönsamhet
- Verkar för sunda arrendeavgifter
- Utbildning/medlemsträffar
- Utbildar kontinuerligt förtroendevalda och ledamöter i arrendenämnden
- Möjlighet att delta i våra utbildningar
- Inbjudan till medlemsmöten
- Tillgång till vår expertkunskap
- Information inför viktiga datum i arrendesammanhang
- Kontinuerlig information om arrendefrågor
- Rådgivning inför arrendeförhandlingar
- Tillgång till digitala medlemsutbildningar, mallar, arrendeprisundersökningar med mera på våra interna medlemssidor
- Tryckt medlemstidning två gånger per år
- SJA driver viltfrågorna ur ett arrendatorsperspektiv
- Driver frågan kring att viltskadorna skall reduceras till ett minimum
- Engagerade och kunniga förtroendevalda som jobbar för medlemsnytta i arrendefrågor på alla plan
- Ett stort kontaktnät lokalt, regionalt och nationellt i arrendefrågor
- Resurseffektiv intresseorganisation
- Samhörighet med andra arrendatorer
Viktigaste som SJA uträttat genom åren
Väckt opinion för en förbättrad arrendelag
SJA har gett besittningsskyddet i 1972 års arrendelag ett värde i praktiken genom att obillighetsprövningen infördes från 1979.
Räddat mjölkkvoterna till arrendatorerna
I förhandlingar i LRF:s arrenderåd i samband med EU-inträdet lyckades SJA rädda större delen av mjölkkvoternas värde till arrendatorerna.
Hävdat att stödrätterna tillhör arrendatorn
I samband med MTR-reformen 2005 kunde SJA hävda arrendatorernas äganderätt till stödrätterna.
Uppmärksammat vildsvinsskadorna i jordbruket
Efter ett decennium av opinionsarbete har medvetandet ökat väsentligt om de stora skador som vildsvinen orsakar.
Värnat arrendatorernas intressen i utredningar om arrendelagen
Återkommande har SJA hävdat arrendatorernas intressen i utredningar om ändringar i arrendelagen. Den senaste utredningen har ännu inte resulterat i något ändringsförslag.
Historik
Det har funnits arrendatorsföreningar sedan början av 1920-talet på olika håll i landet. Dessa föreningar organiserade ofta en särskild kategori arrendatorer efter typ av jordägare. Efter att en ny arrendelag trätt i kraft från 1 januari 1972 så insåg arrendatorerna att man behövde en stark gemensam organisation som kunde ta tillvara deras intressen. Andemeningen i den nya lagen var att marknaden skulle styra och det fanns en stor frihet för arrendatorer och jordägare att sluta avtal. Arrendatorerna insåg snart att de inte skulle ha mycket att sätta emot jordägarna.
På SJA:s initiativ genomdrevs förändringar av arrendelagen och från 1979 ska arrendeavgiften sättas huvudsakligen med beaktande av gårdens avkastningsförmåga och inte efter vad marknaden skulle betala. Enligt den nya arrendelagen hade jordägaren rätt att ta tillbaka arrendestället efter arrendetidens utgång om denne kunde göra sannolikt att denne skulle bruka arrendestället själv. Detta gällde oavsett vilka konsekvenser som detta kunde få för arrendatorn. Likaledes 1979 infördes en regel att det inte får vara obilligt (oskäligt) mot arrendatorn att arrendet upphör. Detta innebär att arrendenämnderna vid en tvist har att göra en intresseavvägning mellan arrendator och jordägare.
SJA firade 50 år vid stämman i Lidköping den 22-23/11 2022 med en finare stämmomiddag och tårtbuffé för de deltagande ledamöterna och inbjudna gäster.
Initiativ till bildande av intresseföreningen togs i Skåne under 1972 då man inte upplevde att LRF tog ansvar för arrendefrågorna på rätt sätt i samband med ny arrendelag. Det hade funnits arrendatorsföreningar sedan 1920-talet på olika håll i landet. De organiserades ofta i anslutning till särskilda jordägare eller kategorier av jordägare som kyrkan eller till och med enskilda gods.
Riksdagen fattade 1970 beslut om en ny arrendelag, som en del av Jordabalken, vilken trädde i kraft 1 januari 1972. Andemeningen i denna lag var att marknaden skulle styra och att det skulle finnas stor frihet för arrendatorer och jordägare att sluta avtal. Arrendatorerna insåg snart att de inte hade mycket att sätta emot jordägarna. Detta blev de snart varse då SJA ställde sig bakom en ekonomisk garanti då tre arrendatorer överklagade arrendenämndens beslut om arrendeavgiften. Arrendatorerna förlorade i fastighetsdomstolen och blev skyldiga 50 000 kr i rättegångskostnad motsvarande ca 350 000 kr idag. Dessutom fick de tre sina arrendeavgifter höjda. Styrelsen i SJA tog ett lån som styrelseledamöterna gick i borgen för.
På SJA:s initiativ genomdrevs förändringar av arrendelagen och från 1979 ska arrendeavgiften sättas huvudsakligen med beaktande av gårdens avkastningsförmåga och inte efter vad marknaden skulle betala. Enligt den nya arrendelagen 1972 hade jordägaren rätt att ta tillbaka arrendestället efter arrendetidens utgång om denne kunde göra sannolikt att denne skulle bruka arrendestället själv. Detta gällde oavsett vilka konsekvenser som detta kunde få för arrendatorn. Likaledes 1979 infördes en regel att det inte får vara obilligt (oskäligt) mot arrendatorn att arrendet upphör. Detta innebär att arrendenämnderna vid en tvist har att göra en intresseavvägning mellan arrendator och jordägare.
Dessa ställningstaganden från SJA gjorde att föreningen fick respekt, och många föreningar ute i landet anslöt sig snart till SJA, som därigenom snabbt växte och fick mer resurser, så att man kunde driva de förändringar av arrendelagen som var nödvändiga.
Idag är vi ca 2000 medlemmar anslutna till SJA. Det finns 13 st regionala föreningar som medlemmarna är anknutna till. SJA fortsätter att arbeta med kunskapsuppbyggnad kring arrendelagstiftningen och verka för att nuvarande lagstiftning ligger fast. Vi i styrelsen tar sats på ytterligare 50 år och hoppas att ni medlemmar vill vara med på resan.